Om tinnitus
Kategori: Vardag
Jo, det är så att jag har tinnitus. Det är svårt att beskriva hur det låter mer än att det tjuter som bara fan. Det är inte helt stadigt, utan "pulserar" fast väldigt fort. Om ni tänker er en laserstråle, och hur en sån skulle låta. Så låter det. Fast ljusare. Hela tiden.
Det är ett ljud som hör ihop med ett tryck i öronen, så det låter alltid högre när jag har lyssnat på musik, varit ute på dansgolvet eller på konsert. Jag är säker på att det är vanligt att höra hur det tjuter efter sånt, men jag hör det alltid, även om det inte låter lika högt om jag spenderat min lördag ensam hemma framför TV:n.
Min mamma undrade, när jag berättade om detta, om jag var säker på att det inte var diverse elektronik som kan höras i hemmet, typ kylskåp. Jag är säker på att det inte är kylskåp eller annat som hörs. Hon undrade om det låter likadant om jag går långt ut i skogen där det faktiskt är tyst. Ja, det låter likadant. Det blir aldrig helt tyst för mig. Jag hör skillnad på ljud som kommer utifrån och på ljud som kommer inifrån. Som jag sa så kan jag lokalisera ljudet till punkter i öronen. I skrivande stund hör jag tre olika pip. Ett ljust, högt och ett mörkare, mer elektriskt (det är detta som pulserar fort) som hörs i båda öronen, och ett lite tystare som hörs bara i det vänstra örat. Det är inget jag inbillar mig.
Jag minns inte när jag fick tinnitus, men jag vet att det var längesen. Jag är såpass van vid ljudet och vid att det är en del av mig att jag kan ligga och lyssna på det vid läggdags eftersom det är så familjärt. Jag är djupt involverad i vilka ljud jag hör (det varierar lite av någon anledning även om "grundljudet" är detsamma) och skulle mer än gärna vilja kunna peka ut exakt så att andra förstår också, men jag kan inte det. När tankarna virvlar runt i mitt huvud om kvällarna så utnyttjar jag min tinnitus genom att koncentrera mig på den tills jag somnar.
Jag undrar hur tystnad låter, för ärligt talat så minns jag inte. Det kanske är en fantastisk sak att uppleva, tystnad. Men det är nog en sån sak man bara tar för givet tills man har förlorat den.
Det är ett ljud som hör ihop med ett tryck i öronen, så det låter alltid högre när jag har lyssnat på musik, varit ute på dansgolvet eller på konsert. Jag är säker på att det är vanligt att höra hur det tjuter efter sånt, men jag hör det alltid, även om det inte låter lika högt om jag spenderat min lördag ensam hemma framför TV:n.
Min mamma undrade, när jag berättade om detta, om jag var säker på att det inte var diverse elektronik som kan höras i hemmet, typ kylskåp. Jag är säker på att det inte är kylskåp eller annat som hörs. Hon undrade om det låter likadant om jag går långt ut i skogen där det faktiskt är tyst. Ja, det låter likadant. Det blir aldrig helt tyst för mig. Jag hör skillnad på ljud som kommer utifrån och på ljud som kommer inifrån. Som jag sa så kan jag lokalisera ljudet till punkter i öronen. I skrivande stund hör jag tre olika pip. Ett ljust, högt och ett mörkare, mer elektriskt (det är detta som pulserar fort) som hörs i båda öronen, och ett lite tystare som hörs bara i det vänstra örat. Det är inget jag inbillar mig.
Jag minns inte när jag fick tinnitus, men jag vet att det var längesen. Jag är såpass van vid ljudet och vid att det är en del av mig att jag kan ligga och lyssna på det vid läggdags eftersom det är så familjärt. Jag är djupt involverad i vilka ljud jag hör (det varierar lite av någon anledning även om "grundljudet" är detsamma) och skulle mer än gärna vilja kunna peka ut exakt så att andra förstår också, men jag kan inte det. När tankarna virvlar runt i mitt huvud om kvällarna så utnyttjar jag min tinnitus genom att koncentrera mig på den tills jag somnar.
Jag undrar hur tystnad låter, för ärligt talat så minns jag inte. Det kanske är en fantastisk sak att uppleva, tystnad. Men det är nog en sån sak man bara tar för givet tills man har förlorat den.
