tricksy

Det har gått två år sen jag flyttade tillbaka till Sverige. Jag har bott i Göteborg en längre tid än jag bodde i Kyoto. Det känns rätt overkligt faktiskt, Japan ligger fortfarande så nära. Ibland känner jag dofter som påminner om Japan och plötsligt känns det nästan som om jag är där. När jag blundar kan jag fortfarande se bergen framför mig och höra Kamogawas vatten. Det är som att minnas en person man tycker om men inte träffat på länge. Man minns hens röst, hur hen luktar och hur hens kramar känns. Man minns hens leende. Så är Kyoto för mig. Där känner jag mig hemma, där kan jag vara mig själv. Och jag minns fast det är svårt eftersom jag saknar det så mycket. Jag vill inte alltid minnas av den anledningen. Saknad är jobbigt. Vill inte alltid bli påmind om att jag saknar.